Blöjkonsumtionen i Sverige – hur påverkar engångsblöjor miljön?
Blöjkonsumtionen i Sverige är hög och varje år används hundratals miljoner engångsblöjor. De flesta innehåller plastbaserade material som kan ta mycket lång tid att brytas ned. Samtidigt ökar intresset för blöjor som utvecklas med andra material och potentiellt lägre miljöpåverkan.
Hur många engångsblöjor används i Sverige?
Enligt uppskattningar från Statista användes cirka 352 miljoner engångsblöjor i Sverige år 2020. Det motsvarar stora mängder avfall varje år.
Många engångsblöjor innehåller syntetiska material som polypropen och polyeten, vilka är plastbaserade komponenter. Dessa material bryts ned mycket långsamt i naturen. I Sverige hanteras en stor del av blöjavfallet genom förbränning (energiåtervinning) vilket är ett bättre alternativ för miljön än att det hamnar på soptippen, eftersom avfallet omvandlas till fjärrvärme och elektricitet.
Miljöpåverkan från blöjor uppstår i flera steg
Miljöpåverkan från engångsblöjor uppstår inte bara när de slängs. Även produktionen kräver resurser som energi, vatten och råmaterial. Därför diskuteras allt oftare hur blöjor kan utvecklas med material och processer som kan bidra till en lägre miljöpåverkan över tid.
Alternativa material i moderna blöjor
Ett material som ibland används i blöjor är bambu. Bambu är en snabbt växande växt som i vissa fall kan odlas med relativt begränsade resurser jämfört med många andra grödor. Samtidigt varierar den totala miljöpåverkan beroende på hur råvaran odlas, transporteras och bearbetas till färdigt material.
Biologiskt nedbrytbara blöjor – ett alternativ som utvecklas
Med den stora blöjkonsumtionen i Sverige blir det allt viktigare att utforska olika alternativ till traditionella plastblöjor. Vissa tillverkare utvecklar engångsblöjor med biobaserade material eller komponenter som är biologiskt nedbrytbara under vissa förhållanden.
Hos Bammies erbjuder vi en engångsblöja utvecklad med fokus på materialval och funktion.
Läs mer om våra blöjor och vår resa här.